Felplanerad avfallslösning vid nybyggen kan bli dyrköpt läxa

Tyresö Suzette

[hscp class=”ingress”]Alla som har arbetat i ett nybyggnadsprojekt i större skala vet att minsta miss kan innebära stora kostnader. I denna artikel belyser vi vikten av att i tid planera för avfallslösningen – alla byggnader har ju trots allt någon form av avfallslösning, Tyvärr blir planeringen av dessa ofta haltande. En stor del av förberedelserna kan i värsta fall ske helt utan att kommunens avfallsavdelning är involverad i planeringsarbetet vilket riskerar onödiga och höga kostnader.[/hscp]

Ingen kommer undan avfallsfrågan

– Nybyggnadsprojekt försvåras ofta om kommunens olika kompetenser inte involveras i ett tidigt skede. Inte för att planerna i sig är dåliga, utan för att den in-house-kunskap som finns i kommunen, kan bidra avsevärt till att planerna sedan praktiskt går att fullfölja utan problem. Det säger Suzette Westling, ansvarig för avfallsplaneringen på Tyresö kommun:

– Fel i planeringen av avfallslösning vid nybyggnation kan bli väldigt kostsamma. Det finns inga dumma frågor och vi som arbetar inom renhållningsavdelningen vet vilka som ska kontaktas och tillfrågas för att ingenting ska bli fel. Hur man än vrider och vänder på det kommer man inte ifrån avfallsfrågan – alla genererar avfall. Om man börjar tänka på det så tidigt som möjligt faller inte frågan mellan stolarna senare.

Suzette förtydligar att det i ett nybyggnadsprojekt givetvis inte går att bestämma hur hela arbetet ska fortlöpa redan från början. Däremot kan kommunen och andra avfalls- och återvinningsexperter ändå bidra – redan i ett initialt skede – med information om vad som exempelvis krävs för att renhållningsbolagen ska kunna tömma avfallet.


Om hämtstopp utfärdas

Ett skäl till varför inte avfallshantering och renhållning kommer med i byggnadsplanerna är att det tar upp alltför mycket tid i processen. Suzette har tyvärr vid ett flertal tillfällen sett exempel då bygget står färdigt och det sent omsider upptäcks att en fungerande avfallslösning i anslutning till fastigheterna är så gott som omöjlig att få till:

– I sådana situationer krävs platsbesök där sakkunniga får ge sina utlåtanden – man kan behöva involvera kommunens avdelningar för mark och exploatering, bygglov och huvudskyddsombudet från renhållningsbolaget. Därutöver även arkitektkonsulter, vägprojektörer och byggherren.

Om huvudskyddsombudet kommer till platsen och konstaterar att hämtningen inte kan ske med befintlig lösning utfärdas hämtstopp med stöd av arbetsmiljölagen. Man måste då försöka hitta en annan lösning och fastigheten kan till exempel behöva köpa till ny mark till avfallsbehållare – om det finns plats i närheten, vill säga. Det kan även bli aktuellt att skapa servitut på en viss markyta – det vill säga få rätt att utnyttja mark trots att man inte äger den – för att få mer yta för sopbilen att vända på. Det kan röra sig om mark för en uppfart som renhållningsbolagets fordon kan vända på för att komma åt en avfallslösning som är placerad på en svåråtkomlig plats.

I värsta fall blir det i slutänden de som ska nyttja fastigheten som drabbas. Suzette förklarar:

– Om det verkligen inte går att lösa avfallshanteringen i fastighetens närområde innebär alternativet ett längre gångavstånd för avfallslämnaren. Jag vet exempel då de som har fått gå längst har behövt gå omkring 1,5 km för att lämna sina sopor. Det gick kort och gott inte att lösa på något annat sätt.

Många gånger är det en fråga om säkerhet. Stora fordon ska helt enkelt inte åka för nära lekplatser eller köra på cykelvägar och gångstråk. Bestämmelser om var man får och inte får köra med sopbil skiljer sig från kommun till kommun, men de allra flesta kommuner skärper nu regelverken för var sopbilar får köra, för att främja fotgängares och cyklisters säkerhet.

Bäst resultat när alla perspektiv vägs in

Suzette är noga med att framhålla att hon många gånger varit delaktig i projekt där arbetet har förflutit på ett föredömligt sätt. En nyckelfaktor för dessa projekt är att man har arbetat för att skapa en helhetsbild och se till att alla intressenter kommer till tals utifrån sina respektive perspektiv:

– I ett särskilt lyckat projekt som jag var involverad i för en tid sedan kallades representanter från kommunen till möte en gång i månaden. I dessa möten deltog våra avdelningar för bygglov, mark- och exploatering, vatten och avlopp, miljö och trafik, plan, drift och renhållning. Vi satt i två timmar varje månad och diskuterade ritningsförslagen från arkitekterna. På så sätt fick vi vara delaktiga under hela processen och bidra med alla perspektiv som byggherrarna och arkitekterna sedan kunde applicera på sitt planeringsarbete.

Avslutningsvis vill Suzette Westling uppmana såväl projektörer som Brf:er som planerar för nya avfallslösningar att våga ta hjälp av kommunen och andra externa partner:

– Våga ställ frågor – vilka de än månde vara. Då blir det lättare att redan från början anpassa lösningen till de förutsättningar som finns i just din kommun och samtidigt undvika kostsamma misstag.

 

Se även filmen med Suzette här>>

Ladda ner hela caset som pdf>>