Ny studie underlättar beslut om avfallshantering för kommunerna

Källsortering närmare hemmet_2

[hscp class=”ingress”]Svenska kommuner vill i allt högre grad erbjuda sina invånare en ökad service i form av källsortering närmare hushållen. Dels beror detta på en större miljömedvetenhet hos svenskarna, dels arbetar alla kommuner mot målet att klättra uppåt i EU:s avfallshierarki. I juni presenterade Emelie Gyllenbreider och Stina Odencrants resultatet från sitt examensarbete där fyra olika insamlingssystem jämförts utifrån aspekterna miljö och ekonomi. Vi har mött Emelie Gyllenbreider för att få veta mer om de resultat som arbetet gav.[/hscp]

Avfallshantering – mer komplext än väntat

Emelie Gyllenbreider och Stina Odencrants läste till och med våren 2017 civilingenjörsprogrammet: energi – miljö – management på Linköpings universitet. De skrev uppsatsen tillsammans, och i och med att Stina hade industriell ekonomi som inriktning och Emelie hade inriktning energi- och miljöteknik blev området avfallshantering ett bra sätt att väva samman de båda delarna.

– Hushållsavfall är ju något som finns i ens vardag och som alla hanterar. Samtidigt är det något man inte tänker på – det bara finns där. Att avfallshantering är så komplext och att det är så många intressenter som måste samverka visste jag faktiskt inte innan examensarbetet.

Återvinning närmare hemmet

Plockanalyser från 67 procent av Sveriges kommuner visar att ett svenskt villahushålls restavfall innehåller 34,5 procent förpackningar och returpapper som skulle kunna sorteras ut för materialåtervinning. En utgångspunkt för studien blev därför att mer återvinningsbart material från restavfallet skulle kunna återvinnas om kommunerna erbjöd ökad service i form av källsortering närmare hushållen.

I rapporten jämfördes fyra insamlingssystem – optisk sortering, fyrfackskärl, kvartersnära insamling och tvåkärl – utifrån aspekterna miljö och ekonomi med hjälp av verktygen livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys. De tre förstnämnda är alla system som ger ökad service för återvinning närmare hemmet, medan tvåkärl som idag är det vanligaste systemet i Sverige, inte gör det. Analyserna applicerades på ett område i Kristinehamns kommun för ytterligare verklighetsanknytning.


De fyra jämförda insamlingssystemen:

Optisk sortering: Insamlingssystem där hushållen sorterar alla fraktioner förutom glas i olikfärgade påsar som slängs i samma kärl på tomten. Glasfraktionen lämnas på en återvinningsstation.

Fyrfackskärl: Insamlingssystem där hushållen sorterar sitt hushållsavfall i två kärl på tomten som är indelade i sektioner för respektive fraktion.

Kvartersnära insamling: insamlingssystem där hushållen lämnar sitt hushållsavfall på en station placerad i bostadsområde.

Tvåkärl: Insamlingssystem där hushållen sorterar rest- och matavfall i varsitt kärl på tomten samt lämnar förpackningar och returpapper till en återvinningsstation.


KNI ger lägre miljöpåverkan och kostar mindre

Resultatet visar att systemet kvartersnära insamling har lägst miljöpåverkan. Därefter fyrfackskärl, optisk sortering och högst miljöpåverkan har systemet tvåkärl. Livscykelanalysen visar att miljönyttan med materialåtervinningen överväger konsekvenserna av ökade transporter. Systemet med lägst livscykelkostnad är tvåkärl. Därefter kvartersnära insamling, optisk sortering och dyrast livscykelkostnad har fyrfackskärl.

– Det kändes rätt logiskt att resultatet skulle visa sig vara bättre genom en lösning där renhållningsfordonen slapp köra in i området och i stället samla in avfallet på centrala punkter i ett bostadsområde. Jag har läst mycket om systemen tidigare så visst fanns det en känsla av att utfallet skulle peka i den riktningen. Det som däremot var nytt var att transporterna har en relativt liten betydelse kontra vinsterna av insamlat material till materialåtervinning. Hittills har det bara spekulerats i att det skulle förhålla sig så, men det här är troligen första gången som sådana påståenden har kunnat styrkas vetenskapligt.

Stort intresse från kommunerna

Emottagandet av uppsatsen har varit positivt och många – framförallt kommuner – har visat stort intresse och vill veta mer. Emelie arbetar sedan i somras på Tyréns som är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom samhällsbyggnad och kan nu använda sig av studien även i sin yrkesroll.

– Jag tror att en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna fatta rätt beslut om avfallshantering i en kommun är att ha väl underbyggda fakta – data som backar upp beslutet och påvisar att det kommer att gynna kommunens invånare. Vad man alltid ska hålla i åtanke är att en kommun kan skilja sig från en annan och att alla avfallslösningar har sina fördelar – och nackdelar. Det gäller därför att utgå ifrån de förutsättningar som finns i kommunen. När det gäller KNI är det exempelvis en förutsättning om du väljer en krantömd lösning, att det finns mark att sätta upp stationer på samt utrymme att komma åt stationen med en kranbil.

Förhoppningen med studien är att fler kommuner lättare ska kunna byta till system som ger ökad service och använda uppsatsen som ett ökat stöd för beslut.

 

 

Läs mer om KNI här…