Lokala förutsättningar i kommunen för att införa matavfallsinsamling

Matavfallsinsamling

[hscp class=”ingress”]Varje kommun har sina specifika, lokala förutsättningar för avfallshantering. De är av stor betydelse för vilken lösning kommunen väljer – i synnerhet när det gäller insamling av matavfall. Det gäller hela kedjan, från bord till jord och det finns en mängd olika alternativ att ta ställning till i valet av system. Så vilka är då de olika förutsättningarna och hur påverkar de våra val i arbetet mot ökad matavfallsinsamling?[/hscp]

Kommunens storlek och ekonomiska förutsättningar för matavfallsinsamling

En avgörande faktor är kommunens storlek eftersom det står i direkt proportion till mängden avfall. I större kommuner kan man välja att äga hela systemet själv med insamling och egenägd produktionsanläggning där biogasen som utvinns kommer till nytta för kommunens invånare. På så sätt skapas ett självfinansierande kretslopp vilket även ger betydligt friare händer att bestämma hur insamlingen och omhändertagandet av matavfallet ska se ut. De större kommunerna med egen produktionsanläggning har ett större incitament att öka matinsamlingen – de vill ju göra mer gas och behöver därför större volymer.

Det är det dock långt ifrån alla kommuner som har de ekonomiska förutsättningarna att göra detta. En mindre kommun får kanske inte ut något mer än den miljömässiga nyttan och har därför inte samma morot. För att öka avfallsvolymerna och skapa bättre ekonomi i upphandlingar med leverantörerna är det vanligt att mindre kommuner går ihop genom sammanslagningar och kommunförbund som tillsammans beslutar om gemensam hantering.

Invänta grannkommunerna och dra lärdom eller köra igång direkt?

Mindre kommuner som saknar de ekonomiska förutsättningar som större kommuner eller kommunförbund har, väntar ofta med att påbörja arbetet med matavfallsinsamling. De inväntar grannkommunernas implementeringsarbete, för att dra nytta av såväl framgångsfaktorer som utmaningar, och gör sedan val baserade på denna lärdom.

Biogasanläggning i eller utanför kommunen

En styrande faktor är också var närmsta biogasanläggning finns – samt vilka förutsättningar för hantering som anläggningen har; exempelvis vilka avfallspåsar de kan ta emot? De mindre kommunerna är på så sätt i händerna på den kommun som kan hantera avfallet nära dem.

Det kan även vara så att det finns ekonomiska fördelar med att köra avfallet längre, om de olika biogasanläggningarna har varierande förutsättningar för hantering av avfallet – om de kan hantera polyetenpåsar och inte bara papperspåsar, exempelvis.

Det billigaste alternativet är plastpåsen av polyeten. Dels är själva påsen billigare och finns det möjlighet till optisk sortering i kommunen så behövs det även bara ett kärl för allt hushållsavfall – uppdelat på olika påsar. De olika påsarna har för- och nackdelaroch det är viktigt att göra en noggrann förstudie för att ta reda på vilka tänkbara alternativ som finns.

Kommuner som inte själva står för omhändertagandet av matavfallet får med andra ord betala för att någon annan ska göra det. I vissa fall kan det bli billigare att köra avfallet längre än närmsta bästa biogasanläggning, eftersom olika kommuner prissätter olika. Det som geografiskt sett ligger närmast behöver med andra ord inte alltid vara det ekonomiskt bästa alternativet.

Vilka möjligheter till förbehandling av matavfall finns?

Matavfallsinsamling i papperspåse

Alla biogasanläggningar kan behandla papperspåsar – det behöver inte förbehandlas utan förmultnar tillsammans med resten av matavfallet. Men alla kan inte ta emot bioplast och polyeten. En av de förutsättningar som avgör vilken typ av insamling som kommunen kan välja är huruvida det finns en förbehandlingsanläggning knuten till biogasanläggningen eller inte. I förbehandlingsanläggningarna kan matavfallet separeras från exempelvis polyetenpåsar och bioplastpåsar så att plasten inte följer med till biogasanläggningen. I moderna förbehandlingsanläggningar kan även förpackat matavfall samlas in – till exempel sådan mat som butikerna inte hinner sälja före utgångsdatum. Matavfallet separeras då från förpackningarna och blir därefter biogas och biogödsel, medan förpackningarna går till förbränning.

Det är dock olika hur förbehandlingsanläggningarna är utformade. I äldre anläggningar som använder sig av enklare teknik kan det exempelvis uppstå problem med plastpåsar som fastnar i maskineriet, tvinnar sig i kvarnarna och orsakar stopp. Nya och mer avancerade anläggningar har inte dessa problem.

De restprodukter som bildas vid biogasproduktion blir i huvudsak biogödsel. Det är därför viktigt att säkerställa att plasten som följer med i produktionen inte blir en miljöfarlig del av gödslet då det sedan ska ut på våra åkrar. Har man inte den typ av förbehandling som krävs för att uppfylla kraven är papper det enda alternativet.

Det är främst i äldre förbehandlingsanläggningar som det kan uppstå problem med för stor andel plastpartiklar, som sedan hamnar i gödslet. De anläggningar som byggs idag har förutsättningarna att behandla avfallet i enlighet med kraven.

Slutanvändarens möjligheter till insamling av matavfall

En annan viktig förutsättning är slutanvändarnas möjligheter att samla in matavfall. Många hushåll får exempelvis bara papperspåsar tilldelade sig, men kringutrustningen får de stå för själva. Det innebär att många inte får ett fungerande system av produkter – man saknar kanske till exempel påshållare som ventilerar avfallet så att påsen inte ska bli alltför våt och brista. De allra flesta vet nog inte ens om att det behövs för att påsarna ska hålla bättre.

Det leder i sin tur till att allt fler kanske väljer att inte rensa ut matavfallet eftersom de tycker att det är besvärligt med läckande påsar som ofta går sönder – hellre då slänga allt i restavfallet. Informationskampanjer är därför alltid viktigt.

Geografiska skillnader i avlångt land

Optisk sortering

Sverige är ett avlångt land med olika vädermässiga förutsättningar. Längre norrut där det är kallare klimat än i övriga Sverige använder de flesta bioplast. Orsaken till detta är att papperspåsarna, som ofta är lite fuktiga, fryser fast i sopkärlen vid tillräckligt låga temperaturer. Fördelen med bioplast är att påsarna inte avger fukt och därför inte fryser fast.

En annan ”geografisk” faktor är områden där det är svårt att få plats med flera kärl– kustnära kommuner med många tätbebyggda sommarhus exempelvis. Där kan optisk sortering vara att föredra eftersom det då enbart krävs ett kärl för samtliga avfallsfraktioner.

Förutsättningarna för insamling av matavfall förändras

Förutsättningarna förändras hela tiden eftersom sättet att samla in och behandla matavfallet ständigt förändras. I vissa fall har det därför gynnat kommuner som valt att vänta med att sätta igång med insamlingen.

Vissa kommuner gör en gedigen förstudie där man inför insamling av matavfall i ett mindre testområde i kommunen för att se invånarnas respons och göra olika bedömningar av vilka mängder matavfall som kommer in. Andra kommuner väljer att se till de större kommunerna för att dra lärdomar av dem.

Oavsett vad du väljer kan San Sac erbjuda rådgivning hela vägen från bord till jord och självklart också hela system av produkter som passar för just den lösning din kommun väljer. Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig och din kommun? Kontakta oss!